Utmanar min fobiska personlighet


Den 28/12 var jag till Anderbergs centrum. Målet var att hitta biblioteket.
Jag hade inga krav på mig själv att stanna så länge. Det var redan jobbigt så fort jag klev på bussen; i tanken på att jag besöker ett ställe (helt ensam) som jag aldrig riktigt stannat vid tidigare.
Jag fann biblioteket (det var enklare än jag trodde) och jag gick då in en stund, såg mig omkring och åkte hem. Jag var inte ens borta en timme. MEN det är meningen att jag ska närma mig, en liten bit i taget. Tålamod.

Men idag (30/12) så återvände jag; med nya utmaningar i tanken.
Idag bestämde jag mig för att stanna minst 1 timme;
göra något jag tycker är trevligt (lyssna på cdbok/färglägga i målarbok).

MEN jag skulle också checka av lite saker som jag vet att jag brukar oroa mig för, tillexempel:
* Att det finns en toalett på biblioteket (vid behov....ja... bra att veta vart det finns)
* Kolla att det fanns en fungerande bankomat (ifall man behöver kontanter)
* Testade låna böcker, för "tänk om man inte skulle få det"
* Såg att det fanns en resturang, café och en TIME- butik.
Valde att handla något litet i TIME-butiken; bara för att jag vet att nya platser är sååå läskiga och jag ska fatta att dom inte gör mig illa bara för att jag köper en liten Apelsin MER.

..... Men ja! Jag gjorde det mesta som jag hade planerat.
Och det känns ju bra att jag klarade av det på egen hand.
Just nu planerar jag in ett annat biblioteks-besök nästa vecka (även detta ett helt nytt bibliotek för min del....för ja....finns en del bibliotek här i Gävle). Och visst....jag skulle ju kunna ta en tur till nån stad eller så; och gå runt själv. Men ekonomiskt (i och med att jag har busskort här) så får dessa små övningar duga så länge.

Yaas! Avslutar inlägget med en liten bildbomb från dagen. Ha det gött!

 
Väldigt mysigt bibliotek må jag säga!



Det jag färglade under eftermiddagen....långt ifrån färdig ;)


När jag kom hem så trollade jag fram Kinamix, Soja nuggets och sweet sour sås! Omnom!
 

Anime-uppdatering 2015-12-30

BILD: Miss Monochrome (season 3), Kagewani, Komori-san can´t decline!,
JK Meshi, Hackadoll the animation & Anime de training!


Har sett färdigt på dessa serier de senaste dagarna (alla utom JK Meshi....jag har ingen koll på om den fortfarande pågår).  Går ju väldigt snabbt att titta på (typ 2-7 minuter per episod i princip ; beroende på vilken man kollar in). Min favorit är Miss Monochrome (har ju följt denna ett tag så klart att jag älskar henne) MEN jag njöt som bara den av Anime de training med! Snygga tjejor som uppmuntrar till träning och awesome musik.....den var ju trevlig ;) och sen säger jag nog Kagewani.

Igår såg jag färdigt på Plastic Memories och idag Dragon Collection.

Just nu verkar min fokus ligga på denna av någon anledning:



4 avsnitt in i denna, men ja....inget jag skulle valt i annat fall - men vi kör!

Har ni någon anime som ni ser fram emot 2016? Eller nån serie som ni ska se härnäst? :)

Maho Girls Precure är vad jag kan komma på för tillfället i alla fall ~

Allt jag kan göra är att vänta in lugnet

Igår skrev jag en facebook-status och den löd såhär:

"Tog bussen till Andersberg centrum... ensam (!).. Detta har jag planerat i nån månad och idag kom jag iväg. Målet med dagsturen var att gå runt någonstans där jag inte är van (att jag klarar mig själv på egen hand) och hitta biblioteket (som jag länge velat besöka). Biblioteket var ju hur mysigt som helst! Bra! Då var det gjort! Nästa gång ska jag stanna en längre stund. Nu hittar jag dit i alla fall "

Och vilka tankar man kan ha sen när man väl la upp detta
"Seriöst? Det där är väl enkelt! Kan inte ens gå ut själv, jösses"
Detta är alltså mina tankar; på vad jag TROR att andra tycker om den här situationen. Jag är fullt medveten om det; men jag låter mig gärna övertygas om att mina tankar stämmer! Vilket inte är sant. Och när ska jag inse att mina tankar ger mig fel bild av verkligheten??? jag tror ju att alla hatar mig. Att folk som ens pratar med mig; gör det för att de vill mig illa ("egentligen"). Och om jag börjar prata....ja.... då är jag en stalker/ett creep som tränger mig på! (och såhär kan jag hålla på i evigheter....vilket jävla kontrollerande!)

Jag förväntar mig att alla tänker negativt om mig som person och om de svårigheter som man har. Ingen har ju sagt något negativt (hittils), men jag förväntar mig ju alltid det i alla fall. Min kropp är liksom förberedd på allt hat och det är jobbigt.

Som idag tillexempel. Jag var hos jobbcoachen och dom skulle föreläsa om konflikthantering. Då tog man upp "undvikande beteende", beskrev närmare vad det betyder och att "ja, om en person har det såhär så mår man nog inte så bra". Och där sitter man och blir nästan tårögd; att man kände sig så träffad liksom. De beskrev mig på pricken och jag försöker övertala mig själv att det är inte mig de talar om, utan fler kan ju må såhär!

Men ja...just det där att jag försöker utmana mig och testa på nya saker, besöka platser där jag inte är van ....de där små stegen.... om jag inte gör det; då är jag ju kvar i mitt undvikande. Osjälvständiga. Fucking beteende. Jag ska ju kunna känna att jag kan gå utanför dörren utan att behöva ha bevakning dygnet runt. Jag lider av tankar som att "jag ska bli skjuten så fort jag kommer utanför dörren". Seriöst.
Att leva såhär och tro att det värsta kommer hända mig hela tiden... man blir ju så trött.

Under julafton hände en annan konstig sak med. Jag fick panikångest - bara för att någon sa "men den här bilden var väl inte så bra". Bara den kommentaren och jag blir yr och mår sämst och vill dö och helvete....jag ville dö. Visst är det sjukt!? *sprang upp på rummet och måsta lägga mig ett tag* Jag förstår att han inte menar något illa...men min kropp beter sig som om någon misshandlar mig. Jag ville dö (som sagt); men jag visste att jag ville leva; och jag visste att det är ingen anledning att vara ledsen egentligen. Jag visste att min reaktion på den där kommentaren; det är dysfunktionellt. Man ska inte behöva reagera såhär starkt på något sånthär.
Jag antar giventvis att jag blev sårad (det var en julklapp till någon som betyder mycket och jag hade massa negativa tankar på att han fick fel julklapp etc, jag överdriver situationen till något större än vad det egentligen är). Att den här julklappen är på liv och död.
 Hur jag sedan hanterade saken? Jag intalade mig att såhär som jag mår nu; det är ett sjukdomsförlopp, vad skulle det annars vara? Allt jag kan göra är att vänta in lugnet. För trots att jag vill dö i den stunden (och dö vill jag göra på grund av ångesten. Jag går runt med ångestkänslor hela tiden, och när de blir såhär starka - då är det så dåligt att jag inte har någon livsvilja). Men sambon höll sig i närheten och jag fick lugnande och ja.... så blev det ju bra till slut. Men nu när jag sitter här och skriver det här så blir man helt "fan va pinsam jag är". Det jag gjorde bra just då var ju att jag insåg att "jag vill ju leva" och därför gjorde jag inget drastiskt som att skada mig och allt det där. Just att acceptera...jag fungerar såhär. Sånna här situationer på SMÅ-PYTTE-SKIT-SAKER har hänt förut. Jag måste klara av det här. Och det är nog mycket tack vare KBT som jag överlevde den jobbiga stunden. Dessutom att jag berättade efteråt för familjen varför jag "drog mig tillbaka" när jag mådde sådär och vad det berodde på. Så de kunde lugna mig och att komma på bättre tankar. Den ångest-situationen var så oväntad så det finns inte (well duuuh).... mitt mående ändrades på ett fingerknäpp! Herrejävlar va fort det gick att vara jätteglad till att må så äckligt dåligt. Usch!

Men ja. Jag tog mig till Anderbergs centrum i min ensamhet. Igår eftermiddag (om vi ska återgå till det). Det är med rädsla jag skriver dessa ord, för jag har ju (som ni vet) en del fobier. Bland annat att folk dömmer ut mig (trots att det bara är mina tankar som spökar). Jag är rädd för negativ kritik. Jag är rädd för att utrycka mina egna åsikter (det är ju en anledning till att jag inte skrivit recensioner en tid). Det här påvärkar mitt skrivande, att jag inte litar på min förmåga. Och ja, även mina blogginlägg (som är anledning till att jag inte lagt upp så mycket). Jag tycker ju att det är roligt att skriva; men jag skjuter upp och jag gruvar mig för i princip allting som jag gör. Och jag vet ju själv att jag tidigare har skrivit nått inlägg om att "må bättre" och "hålla sig positiv". Sen så går jag själv runt och mår skit; och ibland vågar jag inte ens be om hjälp när jag behöver det. Jag tar inte kontakt när jag behöver människor som mest. Jag är rädd att jag är för ointressant att ens vilja umgås med eller lära känna.

Imorgon ska jag till Andersbergs centrum (igen, hade jag tänkt i alla fall).
Då ska jag vara där en längre stund. Sitta inne på biblioteket; kanske lyssna på en cdbok, rita, fika(?).  Gå runt själv och känna att jag klarar av det. Byte av miljö. Nu vet jag ju som sagt vart det ligger. Jag borde inte känna mig vilsen.

Nyårslöftesboktaggen


Tack MissMagic , som taggade mig till att göra denna :) 
Jag är dålig på att lova saker, men jag har klurat ett tag på denna - så nu kör vi ;)


1. En klassiker jag lovar att läsa
Jane Austen!  Jag äger Stolthet och fördom, Övertalning och Emma. Köpte dessa på en bokrea iår (inte just dom böckerna jag länkade, men ändå!). Tycker jag kan börja på dessa snart. Stolthet och fördom har jag läst förut, men jag kommer inte ihåg så mycket. Men tänkte läsa den igen i alla fall. När jag köpte dessa böcker så hade jag en bild i huvudet att YES NU SKA VI KÖRA AUSTEN-MARATON, haha. Men vi får se. Någon bok borde jag ju få läst 2016 tycker jag.

2. En påbörjad bokserie jag lovar att avsluta
The Lunar Chronicles (Marissa Meyer). Har läst Cinder och Scarlet - så jag tänkte väl börja med Cress någon gång! För sen är det bara Winter kvar! Oh my!
 

3. En bokserie jag lovar att påbörja
Bra fråga. Har fortfarande inte läst Shatter me (Tahereh Mafi) tillexempel, trots att jag äger första boken åtminstone...annars vet jag inte. MEN en serie som jag absolut ska fortsätta med är The generations trilogy (Scott Sigler) för helvete va bra första boken var! Och andra boken kommer i April 2016 (tror jag det var), woop woop!

4. En författare (som jag inte läst tidigare) jag lovar att läsa något av
"An Ember in the Ashes " av Sabaa Tahir (hennes debut tillochmed...jag har den i bokhyllan!)

5. En bok jag lovar att läsa om
Jag är så dålig på att lova saker (som sagt). Men jag vet att jag tänkt ett tag att jag vill läsa om Alkemisten (Paulo Coelho). Dels för att det är en bok som fick min värld att öppnas för ny litteratur (blev påtvingad denna när jag gick i gymnasiet  och jag är så glad att jag läste den) och jag har inte läst den sedan dess....men jag har läst en massa annat av Paulo Coelho - och han är en av mina största favoriter - så definitivt vill jag återuppleva känslan.

6. En genre jag läst lite/inget av och lovar att utforska
Jag vet att jag iår har utforskat lite fantasy/sci fi (då det är en genre jag läst lite av, speciellt fantasy hade jag ju svårt med i början). Jag hade svårt att ta vissa saker på allvar, men med tiden så har jag börjat acceptera att det ska vara såhär och det är inget jag kan göra åt. Så absolut kan jag tänka mig att utforska mer inom det (kanske något i mer rymden-tema? Har ni förslag på bra Sci-fi/fantasty-böcker till lilla mig - så go for it. Öppen för allt möjligt annars) .

Men ja.... historiskt? Jag vet inte, haha.

7. Ett seriealbum jag lovar att läsa
Jag väntar fortfarande på min reservation av Saga vol 5 på bibblan...så den borde jag nog få läst!
Men i annat fall har jag ingen aning (tror jag?)

 


8. En novell jag lovar att läsa
Jag har alltid tänkt att jag vill läsa Elsa Billgrens och Linda Skugges novelix-texter!

9. En bok som behandlar ett tufft men viktigt ämne jag lovar att läsa
Vill ju läsa Svart kvinna och Bad feminist ...om det får räknas med här

10. En länge ägd oläst bok jag lovar att läsa
När duvorna försvann (Sofi Oksanen)

11. En debut jag lovar att läsa
Bluebird av Erika Bernalt (läste nyligen om denna bok i Tidningen Skriva och den verka ju cool)

12. En bok eller bokserie (som jag tidigare gett upp/dömt ut) jag lovar att ge en ny chans
The Mortal Instruments. Det här är en serie jag vanligtvis skulle ha undvikit, men jag gav den en chans ändå! Jag försökte läsa Stad av skuggor -  men jag stannade halvvägs för det kändes ...konstigt. Funderar på om jag stör mig på svenska översättningen (om jag ska se hur det går när jag läser engelska...). Jag stör mig på tanken att många verkligen uppskattar dessa böcker och jag själv är ju såklart nyfiken på vad som triggar alla, men sen är det en fråga om det VERKLIGEN är något för mig med? Men ja...kan tänka mig ge den en chans till. Och går det inte, så går det inte. Min sambo har läst de 2 första böckerna och det vore ju i och för sig roligt att diskutera läsupplevelsen med honom med....aja! Maybe baby!


Jag taggar
: Alla som vill göra denna ;)

God jul på er!

 
Jag ville passa på och önska alla mina vänner och blogg-besökare en riktigt god jul. Jag reste hem till familjen igår och kommer spendera några dagar här i Hälsingland. Jag har varit väldigt oaktiv på internet...men jag förbereder lite inlägg. Bland annat är det snart nyår...och då kommer min lista på böcker/anime/tvspel jag njutit av 2015, så "stay tuned" gott folk. Ha det bäst! 
 
Hur firar ni jul? Fick ni några fina klappar? Vad händer kring nyår? På återseende! ♡ 

Kreativiteten flödar vid läggdags


01.14 på natten och jag sitter och är som mest kreativ.

Jag har gjort en massa viktiga saker (NU) när jag egentligen borde tänka på refrängen och skutta till sängs. Snacka vad roligt det ska bli att vakna imorgon (eller så inte). Men se det positiva...nu har jag ju gjort de där förbaskade grejerna och slipper tänka på det nu. Allt från planering inför morgondagen; papper som ska skickas in, packning jag ska ha med mig och så vidare. Puuh!
 
 
Lilla Zelda


Just nu läser jag Morsning & goodbye (Magnus Härenstam, Petter Karlsson).

Har lånat hem den som inbunden bok, men jag funderar på att dra med mig den som ljudbok (via storytel) nu till helgen, då jag inte har så mycket kvar av den nu. Så drar jag med mig en annan bok istället (vilken det blir....det håller jag hemligt så länge).

I annat fall så har jag kollat lite på en anime som heter Silver Spoon
Såg den och ba "den här känns inte som något jag skulle välja"
*sätter igång den såklart*.
Jag är 8 avsnitt in i den och jag gillar den hittils i alla fall.

En annan serie jag har kollat in heter Atelier (Underwear), ett japanskt underklädes-drama-nånting. Har bara sett första avsnittet hittils....men kan tänka mig se mer av den faktiskt. MEN nu i helgen ska jag iväg så det får bli när jag kommer tillbaka i så fall.

Det var i alla fall en liten uppdatering på vad jag sysslar med. Vad gör ni själva?
Läser ni någon speciell bok/ser nån serie och så vidare? Det känns som om jag frågar samma saker hela tiden (haha), men annars kan ni ju alltid dra en rolig historia eller ge mig något härligt visdomsord? Bring it on ;)

Boktips och fika, vilken bra start på dagen!

 
 
Den perfekta morgonen/förmiddagen:
Jag lyssnade till boktips och fikade med en kopp te och chokladkaka.

Klockan var 11.00, då det underbaraste biblioteket hade arrangerat ett bokcafé på självaste nobeldagen.
Precis när de skulle börja presentera böcker; så stormade Gefle Dagblad in med nyheter om att personalen har vunnit Gefle Dagblads kulturpris 2015. Biblioteket fylldes med ivriga applåder och kritvita leenden. Dom är så värda det här priset. HÄR kan ni läsa mer om ni är intresserade.


Idag så kände jag mig fin i en vit blus med färglada blommor, svart sjal, svarta byxor. Mina nya loppis-skor! Jag mådde bra och nu kan jag inte sova istället (haha). Efter bokcafét så hann jag hem en sväng; diska, städa, take it easy. Sen väntade jag in min väninna Jessi som skulle komma över - för vi skulle (SÅKLART) sitta inne på biblioteket och färglägga bilder och diskutera livet i allmänhet och bara vara.

Jag fick dessutom en fin julklapp!


Underbart! Nu har jag hemskt mycket katter att färglägga ;)


 

Klädesplagg & personlighet


Alla plagg är från Ebay (utom byxorna som är från Cellbes)


Förutom den där fina rosa monster-tshirten jag inhandlade för ett tag sedan; så har kläder varit något som jag är dålig på att prioritera (jag köper ju helst böcker/filmer/spel).
Men ibland när jag väl ska köpa kläder, då är det ganska viktigt att det känns som "jag".

Från och med när jag gick i 9:an och in i gymnasiet så hade jag en massa olika klädstilar på gång; Emo/Goth-inspirerat, på senare år blev det mycket färg och japansk-inspirerat, lolita, decora....ja...you name it! Den finaste komplimangen fick jag av en svenskalärare som tyckte att jag "såg ut som en tavla". Det är en av de finaste saker någon sagt till mig ;)

Men sen brydde man sig för mycket om hur andra behandlar mig pga mitt val av kläder....så blev jag deprimerad ,hablahabla....och sen har det varit att man klär sig så "neutralt" som möjligt (för att slippa höra allt skitsnack); då man märker att man inte blir lika utfryst/utpekad osv än om man är sig själv.

Jag vill ju (än idag) komma ur mina trista klädval; för att vara mera "Natsumi". Monstertröjan är ju ett exempel på "det här är så jag". Det är klart att det finns tillfällen som man klär sig mer neutralt än andra (btw...vad är neutralt? Tåls ju att diskuteras!) .....tillexempel på en jobbintervju kanske jag inte kör på värsta färgdängan. Men på min fritid; när jag är med vänner.... så ser jag egentligen inget fel i att klä mig som jag känner. MEN på något sätt så hänger tanken med mig ändå; att "åh nu tror folk jag är uppmärksamhetskrävande pga mitt val av kläder".
Jag är kvar i skoltiden på något sätt.
Folk kanske egentligen tycker att det jag har på mig är jättefint, men allt jag har i huvudet är småglinen som garvar och ropar hur ful jag är och allt det där.

Aja....den här veckan blev det en beställning av några plagg.

En svart stickad tröja känns ju väldigt basic (jag tänkte ha en skjorta under också..... och något halsband eller sjal till....det skulle nog bli fint).

Byxorna tyckte jag var väldigt fräna; har aldrig ägt något liknande förut så jag tänkte att jag kan ju prova och känna efter. Jag har redan bestämt mig också för att "om byxorna passar bra och känns bra , så kommer jag beställa ett par till fast i en annan färg".

Sen en stickad beige sjal
(man kan aldrig har för många....).
Jag var ute med en kompis i förra veckan, och jag frågade henne om det fanns något speciellt plagg som "är typiskt mig" ....att man aldrig ser mig utan. Och hon svarade just att sjalar/halsdukar är så typiskt mig....och ja....det har hon fan rätt i! Men ja...dom är så mysiga att använda och jag har komplex över min långa hals (haha). Men jag gillar halsdukar/sjalar....det är fina accesoarer :)

Sen ser ni dom där animekaraktärerna ;) från Monster Musume. Det är pins! Och ni ska veta hur mycket jag älskar pins och jag använder dom när jag vill piffa upp mina outfits/väskor osv .....det är den där "extra lilla färgklicken" om jag inte vågar sticka ut för mycket ... knipsa fast en pin på en tröja och voila....gorgeous! Och dessa har jag kollat på i flera månader och jag kunde aldrig få ut dessa ur huvudet, men nu kommer jag äntligen ha dessa i min ägo! Yeey!

Min stil idag....skulle jag nog säga är en blandning av "blyghet/deppighet"....MEN med en klick färg när jag vågar stå på mig! Jag försöker fortfarande använda mina favoritplagg så ofta som möjligt trots min osäkerhet/rädsla ibland.Att försöka skita i vad folk tycker och bara köra på! 

Har ni något klädesplagg/accesoar som kännetecknar din personlighet (eller vad säger man)? Som tillexempel jag....som oftast syns i sjalar/halsdukar (inget jag tänkte på förens min vän nämnde det, haha). Ett annat exempel är att jag alltid eller ofta har med mig min "Jag älskar böcker"-tygpåse vart jag än går.....för det är en personlig favorit och jag är så glad att den inte alls har gått sönder ännu ;)
Visa fler inlägg