Jag har blivit sedd; kulturpraktik, här kommer jag!


Dagens bästa händelse
; jag har äntligen en praktikplats. Nu ska AF bara godkänna den, vilket jag hoppas dom kommer göra - för det här är mer än jag kan drömma om. Jag ska få vara på Kulturhuset Lätting och jobba med deras nyhetsbrev som skribent och fotograf tillsammans med en till person med start den fjäde December.

Jag blir stum, men samtidigt är kroppen så överlycklig! Stum blir jag för att jag är jämt så säker på att folket ska tacka nej till mina egenskaper. Ingen behöver väl en skrivande person - när det finns bättre skribenter.
Men nu får jag min chans att visa vad jag går för och jag är så glad. Jag får förhoppningsvis fly från AF´s möten ett litet tag; för att delta i  denna sysselsättning. Jag ska få dokumentera allt som händer i huset och ja...herregud.
Känns som en bra erfarenhet att ha med sig i framtiden. Nu kommer mina egenskaper att sättas på prov och jag kan verkligen ta mig tid att fundera; om det här är det jag vill göra.

Dagens tabbe:

Köp inte någonting om du inte har pengar. Jag menar det, för det blir pinsamt läge.


Det hände mig idag faktiskt. Jag var helt säker på att den där hundringen låg i min plånbok. Jag checkar inte, utan jag går och beställer ändå. Varmvattnet redo och jag hade redan valt te-påse...då gräver jag i min plånbok och ser att jag inte har några pengar. Konstigt. För jag var så säker. Grejen var den att jag har en ovana att stoppa sedlar i min sparbössa, för att spara pengar så dom inte går åt till onödiga saker! Igår hade jag en dag då jag bråkade med mig själv om huruvida jag skulle köpa godis på ICA eller inte. Antagligen la jag alla pengar i den där burken, för att sedan glömma bort att jag hade gjort det - vilket resulterade i en tom plånbok dagen efter.

Jag bad dom om ursäkt helt enkelt , för att jag inte hade pengar. Han i kassan sa att jag får denna koppen med te gratis idag, om jag lovar att betala imorgon. Det var snällt sagt, och absolut ska han få sina 15 kronor. -Skulle kännas taskigt annars - när man försöker göra gott intryck hos en arbetsgivare - för att sen inte betala för sig i cafeterian. Te med söt vaniljsmak surplade jag i min ensamhet, medan jag såg mig omkring och tänkte hur mycket jag älskar inredningstilen i det där huset. Jag hoppas jag kommer trivas på min praktikplats.

Lev ditt liv som du vill leva

Människor kan vara osäkra på i princip vad som helst nu för tiden.

Vad man har för hårfärg och vilket kön man hör till.
Vilket hus vi ska köpa och när världen går under.


Varför ska till exempel tjejer ha klänningar, och vad ses så fel med att män har det? 
Jag vet ett gäng härliga människor som inte tänker på det här med normer.

Man ska få vara exakt hur man vill bara man är lycklig över sin livssituation.


Det där att förändra sig själv för att göra

andra lyckliga, vad är det för trams?


(Beror som sagt på situationen förstås, men nu menar jag personligheten och sånna saker).

ÄR JAG SÖT/SNYGG, säg ja eller nej.
Men för sjutton gubbar, du är underbar som du är.
Så håll bara käften.

Då en cosplay måste vara PERFEKT


Jag har upplevt ett tiotal konvent i Sverige.
Konvent med inriktning för den japanska subkulturen (oftast).

 
 BILD: Min kompis och jag på Dinocon i Västerås Maj-April 2012

För er som inte vet vad konvent och cosplay är; så är det som en enda stor maskerad
där det är mycket populärt med cosplay (costume play) där man kan klä ut sig till karaktärer
från serier man gillar, se anime, konserter,föreläsningar.... ja...allt möjligt! en helt underbar upplevelse i alla fall~~där kan man övernatta i sovsalar och bara nörda i tvspel om man så skulle vilja.


Jag vet att så fort man kommer in i "kram-zonen",
där ingen är rädd för att kramas, umgås och ha en rolig stund - där är jag trygg.

I världen där ute finns det stelt folk (jag menar svenskar) som inte vågar
släppa löst sina fantasier, så som man gör i cosplay-världen.

Man är kreativ, får visa upp sina hantverk och dela intresset man håller så kärt.

Konvent kan giventvis ha sina negativa sidor också.

Mobbingen. Dess regler att det här är rätt och fel, och gör du fel då blir du en cosplay-fail. Dom gångerna man glömmer bort att äta under dagen för att man har så roligt och så vidare.

Undrar hur många tårar som har runnit under konvent?
Hur ska man ändra på den här bilden?

Alla säger att man får cosplaya vad man vill.

Sen är frågan, cosplayar vi för vår egen skull, eller för någon annans?



En kanna, en kopp och en vante


Här är de grejjer som jag har handlat i Valbo idag;



Jag äger en stekpanna som har den där "orangea looken".

Tycker den påminner som fanken om den här "kannan" och den är söt.
Perfekt att blanda saft i eller nått annat gott,
det är åtminstone vad jag kommer använda den till.


Och den där koppen....jag tvekade inte alls!
Fanns till och med två, men en räcker för mig.
5 kronor kan man inte tveka inför. och det är ju
Beauty and the beast ~~

en av dom finaste disney-filmerna
MIN ÅSIKT.


Kan man ha en mer personlig Ugnsvante?! <3
Jo det kan man nog giventvis. Men jag blev blixtförälskad.
Den här kraken fick följa med mig hem och mumsa på min ugn.

Bland galgar och alpackor


FOTO: Joel Karlsson


Valbo med älskling idag.


Jobbsökeri stod på huvudmenyn.

Efteråt så åt vi frukost i varuhuset; satt på stolar och ba TJA
medans vi tuggade frenetiskt på vara ost-mackor.
Höll handen och såg stolta ut över att ha varandra.

Jag hittade gosedjur jag ville ha. En alpacka och ett får.
Dom blev nog ledsna när jag lämnade dom i butiken, haha.
Jag tycker att gosedjur är otroligt mysiga dekorationer, samt
att dom är kramgoa och mysiga en grådassig dag ~~

Ibland blir snålheten för skrämmande stor helt enkelt, MEN
Jag hitta lite grejjer på loppis i alla fall (som vanligt)
Bilder kommer alldeles snart i ett eget inlägg.

Efter Valbo-besöket.

Så fyllde jag kylskåpet med bra mat.


Kollade på anime, städade, jobbsökte ännu mera
och fick veta att kultur-tjosan-mötet jag ska på blir på onsdag istället.

BRA
, för då hinner jag förbereda mig lite bättre tills dess :)

Vad har du att säga till ditt försvar, "författare"?!


Nu har jag blippat på datorn och hittat texter,

som handlar om Bob Hansson´s senaste bok
Det sista vi har av våra kroppar.

Först läser du den här texten "En spekulativ sörja"
http://gd.se/kultur/boken/1.5224573-en-spekulativ-sorja-
Som är en total sågning av Bob Hanssons bok
/ ur självaste Gävle Dagblad /


Sen har vi den här länken;
http://gd.se/kultur/boken/1.5307796-recension-av-recension-en-karleksforklaring-
Som är ett svar från Bobban - till den här kritikern

....och slutligen kritikerns svar till Bob Hansson
http://gd.se/kultur/boken/1.5307790-bob-ar-bortskamd-sa-enkelt-ar-det-

Alltså

VAD I HELA HELVETE hahaha.
Jag satt och läste och blev helt
HAHAHAHA AMAGAAH JAG DÖR

Det här var ytterst intressant läsning må jag säga!


Stå på dig, Bobban! säger jag

Vad säger ni?

Jag kan inte motstå plåt-manicker och mojänger.



Hittade äntligen min älskade plåtlåda
som jag tänker använda till tvättgrejjsomojs.


En tavla kan aldrig sitta fel heller, en helt crazy en
men det struntar jag i för jag blir helt wow
när jag kollar på mina plåttavlor som finns lite varstans i mitt hem.

Dom är så färgglada och har en berättelse bakom <3
Varenda en ~~

Jag undrar hur många jag äger nu?

Varför må dåligt, när man har det så bra?


Ibland tror man att man har sina fötter på jorden,

även fast man kanske inte har det. Dom svävar i rymden.

Man kan sitta där i soffan som en klumpeduns
och trycka i sig glass från Ben & Jerrys.
Gräver djupare ner i förpackningen, suckar,
slevar i sig lite till.

Ska man behöva känna skam, för att man har haft
en hyffsat trevlig dag?

En vit dag
då man träffade vänner som man inte har träffat på år och dar.
Som visserligen var lite stirriga, fnittrade och torkade
munnen med torra servetter,
för att åter igen visa sina guldtänder.

Man kramade dom hårt
för man vet att vi inte kommer
ses på ett långt tag.
Frågan är bara om folket man umgicks med bryr sig om
en överhuvudtaget!?
Det är tankar som kan komma i efterhand.
Man känner sig som en grå massa som täpper igen
deras privatliv;
man ringer och tjatar men det
är inte för att man vill dom illa; man vill bara
visa att man ser fram emot att ses; det finns plötsligt
ett hopp om att få höra personen skratta
och se att denne är lycklig.

Vad dom än sa denna kväll, alla positiva saker om personen
som råkar var "jag". Dessa ljuvliga komplimanger.
betyder
inget nu; inte i denna soffa med silversked i mun.
Glassen äter flamsor från insidan av min kropp.
Det är förens man klivit ur den där soffan som man
orkar ta åt sig igen. Då man vågar vara
stark.
Nu vill man bara gråta,
men man skäms. För vad fan ska man vara arg på
egentligen? Ingen har gjort mig illa. Verkligen
inte. "Jag tänker nog bara alldeles på tok
för mycket", som jag brukar säga.

Denna depression (om man ens får kalla det så)
är snuskigt vidrig.

Muskelståtlig.



Dagens bok-tips!

En bok som jag läste på biblioteket.




Love Hurts av Kim W. Andersson. Den var häfig <3
 
För att hålla mig kort så gillar jag tecknarstilen och temat han valt att skriva/teckna.

Serienovellerna med svart humor och otrolig ironi ...dom är helt underbara ...
fast även hemska på samma gång....
Vad är det man kallar det? Gotisk romantik? 

Jag vill läsa hans senaste bok nu som heter Alena.


Kolla upp det här och jag lovar att du inte kommer ångra dig :)

/ Natsumisan


 

Ur boken ;
Love Hurts av Kim W. Andersson

Visa fler inlägg