3 bok-köp


Dagens köpta böcker:



l


Ur kackerlackors levnad
av Inger Alvfen (köpt på second hand)
Änklingen av Ray Kluun (köpt på pocketrea)
Dödergök av Katarina Wennstam (köpt på pocketrea)


Boken av Inger Alvfen är helt ny för mig - har aldrig läst någonting av henne, men boken kostade bara 10 kronor och den verkade spännande så då prövar vi denna bok ;) Änklingen är en fortsättning på Ray's tidigare bok, En sorts kärlek. & då ville jag förstås läsa fortsättningen på den <3 Till sist valde jag en bok av Katarina Wennerstam, för jag tycker att hon är en bra skribent och jag har tidigare läst 2 böcker av henne än så länge :D


Nu blir det till att njuta av lite bokläsning! ^^

Plura Jonsson besök i Ljusdal

Nu så tänkte jag publicera en gammal artikel som jag skrev för kul skull, då jag var på Plura Jonssons författarkväll i Ljusdal 2008. Läs och njut?

v

Plura Jonsson signerade gärna böcker och var allmänt trevlig. Det bildades en lång kö till signeringen, och här får Simon Eriksson Pluras signatur till hans nyinköpta pocketbok.



FOTO: Johanna Ferm


Publicerad: 2008-11-19


Plura Jonsson besök i Ljusdal



LJUSDAL


Plura Jonsson besökte författarkvällen på Förvaltningshuset under onsdagskvällen. Men denna gång hade man ordnat en större lokal, med mysig inredning och ett antal flammande stearinljus på borden - i väntan på Pluras ankomst. Författarkvällen arrangerades av Ljusdals kommun, Ericssons bokhandel och Ljusdalsposten. Denne man som intervjuade Plura heter Erik Nilsson. Dessutom var det publikrekord denna kväll.
Plura bjöd på sig själv i sitt berättade om sitt liv, hur bandet Eldkvarn förändrat hans liv och om hans förkärlek till mat.


Plura Jonsson växte upp i Norrköping med sina föräldrar och sin broder Carla. Hans mor hade i många år arbetat inom resturang och tyckte väldigt mycket om att laga mat, så Plura har på något sätt varit uppväxt med allt som har med matämnet att göra. Hans favoriträtter är dels skaldjursrätter, husmanskost och han tycker dessutom att lammhjärna är ett gott alternativ. En maträtt som inte är hans starka sida: komage - som han fick testäta vid ett besök han gjorde i Köpenhamn för något år sedan. Enligt Plura så smakade denna sortens maträtt som urin. Om Plura fick äta någonting just då han var på författarkvällen, så skulle han helst velat ha Stekt/grillad makrill som varmrätt.
Nästa år är Plura aktuell med sin egen kokbok. Han berättade även att på nästa års bokmässa i Göteborg - så ska han få stå där och laga mat, som en sorts marknadsföring av sin nya receptbok. En av Erik Nilssons frågor under kvällen var: "Vad tror du att du skulle ha arbetat med idag, om du inte hade slagit igenom inom musikbranchen?". Plura funderade ett tag och svarade självsäkert: - Förmodligen skulle jag ha arbetat i en resturang.


Som barn så skrev Plura en hel del dikter, men nu har han lagt av med det helt och hållet. Han föll för musiken och njöt av att få skriva dess texter till Eldkvarn, som i början av sin karriär hette Piska mig hårt (1974), men de bytte till namnet Eldkvarn år 1976. Han avslöjade att han är mycket duktig på att spela gitarr och kan fuskspela lite på keyboard, men han kan inte spela mera än det - än möjligtvis triangel.
Men hur kommer det sig - att Plura fick publicera sin bok, Resa genom ensamheten? I början så var det inget tal på att han skulle skriva en bok. Han skrev istället bloggar på Eldkvarns egna hemsida. Senare kontaktades Plura av Norstedts förlag - då de hade läst hans bloggar och tyckte att Plura var en duktig skribent. De erbjöd honom att skriva en bok, och då valde Plura att hellre skriva om sin uppväxt, än att enbart skriva om bandet Eldkvarn. Anledningen till det är att han anser att det svenska folket har så mycket material när det gäller Eldkvarn, så det kanske skulle bli tjatigt om han skulle skriva mera om själva bandet. Han ville försöka skriva på någonting nytt, fräscht material helt enkelt.
Plura berättade med himmlande ögon, att han någon gång skulle vilja skriva en roman - men att han inte kommit på en story att skriva ännu. De som satt i publiken för kvällen gav gärna tips till musikern om olika boktitlar och handlingar. Ett exempel var att han skulle kunna skriva en bok om hans resor runt i Sverige och resten av världen - då han innan detta tips blev aktuellt,  hade berättat att han skulle tågluffa med sin sambo mellan jul - och nyår, så då kunde han väl skriva en bok om sina tågluffar-äventyr. Han tackade vänligt för förslaget och menade att han skulle tänka på saken.


Denna stundens författarkväll var både lärorik och magnifik. Plura Jonsson gjorde en mycket bra presentation - den bästa hittils enligt min uppfattning, då man jämnför med de tidigare författarkvällarna som varit i Ljusdal. Det som jag ser som ett "big no", var att sittplatserna låg så tätt ihoptryckta, så man såg ingenting utav intervjupratet (kändes som om det var en radioteater man lyssnade på). Fotoförbud rådde ej, och det märkte man då pressfotografer och journalister var där och tog ett flertal bilder under kvällen.
Som tack för att Plura besökte Ljusdal: så fick han en burk marmelad och julglögg av personalen som stod bakom förberedelserna för kvällen. Alla visade sina innersta leenden och var glada.
En chock, men samtidigt en glädje - var att man har börjat sälja Pluras bok, Resa genom ensamheten som pocket och som för kvällen kostade 70 kronor. En inbunden version tog Erikssons bokhandel  298 kronor för (då den i deras butik kostar 229 kronor). Plura signerade gärna böcker och var allmänt trevlig. Denna kväll var inte lik någon annan författarkväll, det är bara att buga och bocka för Pluras besök i Ljusdal.
Sedan var det bara (för Pluras) att bära sig av till Rosehills - där han skulle ha en spelning senare under kvällen - då entren gick på 150 kronor per person.


Vad säger man? Mannen är strålande och har humor. Vi får önska honom lycka till för sina framtida framgångar!


Det nyaste albumet med Eldkvarn heter Hunger Hotell, och den släpps den 26 november 2008. Missa inte det, ni som dyrkar Plura Jonsson vill säga.


Johanna Ferm

Meningslöst

Idag så har jag gjort absolut ingenting

Jag vill känna mig mer levande
Jag vill känna den där kicken man får
av att ha kul
av att kunna älska
av att kunna roa sig litegrann


Njuta av sina egna intressen
och bara vara jag, mitt vackra inre jag.

Jag känner mig bara helt tom och styckad
Mörkret grabbar tag i mig ,skakar mig som en milkshake

Lite skrämmande
Lite ljuvligt
Lite andligt


Gör något roligt, föfan.
Drick en alkig cider och dansa till techno

Någonting borde det väl finnas
som "piggar upp" ?

Minirecension: En riktig våldtäktsman (BOK)

k

Titel
:En riktig våldtäktsman (En bok om samhällets syn på våldtäkt)
Författare: Katarina Wennstam
Förlag:Albert Bonnier Förlag
Antal sidor i boken: 363

Är det kvinnorna som ska behöva gömma sig ifrån våldtäksmännen? Är det inte männen själva som borde lära sig att man inte hoppar på en flicka på det här viset? Sådana synpunkter får jag, genom att läsa Katarina Wennstams bok, En riktig våldtäktsman.
Detta är hennes andra del ur hennes faktaspäckade böcker. Boken Flickan och skulden baserar sig på händelserna kring offret. I denna bok har hon valt att sikta in sig på "den typiska våldtäksmannen".

Jag blir lika förvånad varje gång, då jag läser rad för rad - hur domstolen behandlar straffen och utsläppen av våldsamma män och om hur vår samhällsbild av våldtäkt är, även när det gäller det mediala.

Vad skriver tidningarna om våldtäkt? Tv? Radio?  Finns det brott som har varit ännu grövre, men som inte avslöjas i vårt samhälle idag?

Exempelvis så läste jag att Katarina själv har fått en fråga vid en föreläsning (tror jag att det var) om att en person varit uppriktig och säker på "att det var enbart människor med invandrarbakgrund som våldtar svenska tjejer". Sanningen är den att i Sverige så är det 60 % helsvenskar som våldtar, medan de från ett annat ursprung är 40 %.

Extrema exempel förklaras angående situationen, även utklipp från tidningar/böcker och intervjuer förstärker Katarinas egna åsikter angående våldtäkt i samhället. Dessutom var hon modig, som vågade intervjua de unga sexualförbrytarna på Bärby ungdomshem om deras händelser före och efter "våldtäkten". Hur har dessa händelser, förändrat deras liv?

Kan vem som helst bli en våldtäksman? Även om man har levt ett hyffsat bra liv och tvärtom?
Hur kan man få fram, av en misstänkt person, om han är skyldig eller ej för brottet?

Många "sexuell-personlighets-störda" människor är helt säkra på att "tjejen vill", "hon gjorde mig kåt", "hon får skylla sig själv om hon blev våldtagen eller ej". Allting skylls på offren.

En annan sak: är också att de som är snygga, får oftare gå fria än de som är fula men som ändå är oskyldiga för brottet. Tråkigt, men så är det.

Ett textexempel var när 1-2 tjejer berättade att de hade utnyttjas av 3-4 rika män, och männen hade sagt till dem efteråt att "ingen kommer att lyssna på dem ändå".
Det stämde faktiskt, för domstolen släppte männen fria och menade att de hade bra jobb och kunde väl knappast ha utnyttjat flickorna. Dessutom tas det upp exempel om våldsoffer som inte får hjälp efter exempelvis polisanmälan och annat, i alla fall under "rättegången".
Allting fokuseras på våldsmännen och deras erfarenheter.
Varför lyssnar ingen på offren?


Boken är mer som en faktabok, baserad på Katarinas egna forkning om ämnet.
Tålamod och intresse är bra att ha om man vill testa på att läsa denna bok, för själv så började jag bli lite utråkad i mitten av boken, då man talade mycket kring "våldtäkter i media".
I övrigt så gav jag boken mycket uppmärksamhet och lärde mig mycket av den. Den är enkel att förstå och den är viktig för samhället tycker jag. Alla som kan (och har chans till det) borde läsa boken, då man får en uppfattning om hur den typiska våldtäktsmannen egentligen är.
Vi måste komma ihåg att: det är inte vi kvinnor som borde ta skulden till det som hände, om vi blir drabbade av våldtäkter!

Boken får 5 av 5, självklart för att det är en viktig bok och så är den välformulerad. Faktaspäckad och man kan förvänta sig att man lär sig någonting utav den. Mycket bra skrivet, av Katarina!

Jag undrar hur många böcker jag har läst iår?



AH-HA! Då fanns det ändå en fortsättningen på Babbeldrottningen! fast nu så heter den Babbeldrottningen i New york ( av Meg Cabot). Jag har inte bestämt mig riktigt om jag ska läsa den senare i framtiden kanske, men nu får den boken vänta för nu har jag annat att läsa! Vad jag läser nu tänker jag inte avslöja, men jag kan säga att jag tycker att boken som jag läser nu är väldigt viktig för samhället.

Böcker som jag har planerat att läsa efter denna som jag läser nu är dels Bob Hanssons Gunnar "och sedan så har Isabella Varricchios Pioner väntat på mig under en lång tid (den tänkte jag låna på biblioteket när "tiden är kommen"). Sedan är jag lite avundsjuk på min farmor, som kommer att få boken Tio hundar och en katt i julklapp av min familj :). Det är ett flertal författare som har skrivit i boken, innehåller berättelser om djur och lite allt möjligt. Det tyckte jag verkade lite lockande faktiskt :D Speciellt när det är stora författare som medverkar^^

Jag har inte planerat mig in så mycket i bokläsandet för tillfället pga studier och andra småsaker. Nu så ska jag försöka väcka mitt innre kreaktiva skrivande till liv igen!




Minirecension: Babbeldrottningen (BOK)


Titel:
Babbeldrottningen
Originaltitel: Queen of babble
Författare: Meg Cabot (översatt av Katarina Falk)
Förlag:Hot spot
Antal sidor i boken: 310

Det här är Meg Cabots första försök till att skriva en vuxenroman!
och jag kan medge att hon inte lyckades så bra med det. Hennes berättarstil skriker "undom". Boken handlar om 22 åriga Lizzie, som bestämmer sig för att flytta till pojkvännen i England. Allt blir inte riktigt som det ska och Lizzie beslutar sig för att resa till Frankrike till sin kompis och bo där ett tag. Sedan får vi följa händelserna på det slott som de bosatt sig i ett tag med några andra människor. Nyfunna vänner, vänskapen i centrum i denna bok.Det förekommer även lite romantik. Titeln till boken passar rätt så bra tycker jag, så mycket som Lizzie svamlar hela tiden i boken.

Jag kan inte säga så mycket mer, än att den är anpassad för ungdomar (man blir nästan lite lurad, om man tror att denna bok är en vuxenbok. Jag tycker inte att denna bok ens räknas in i vuxengenren). En vuxenbok ska ha en egen, stark och speciell stil i sitt skrivande och "låta" vuxen, men det tycker inte jag att Meg Cabots karraktärer gör. Karraktärerna i boken  är mer "poppis", "småbarnsliga" och "smått problematiska", som många ungdomsböcker är idag. Jag ger boken en 4 som betyg, fast då ser jag den som en 4:a inom ungdomsgenren. Som vuxenbok så får boken inte ens en 1:a, för det här tycker jag inte är en vuxenbok överhuvudtaget, om man inte är en ung vuxen då. Jag är väl antagligen en ung vuxen, men inte går jag på något sånthär skräp!

En annan sak som jag kom på, var att Lizzie och Luke blev tillsammans  jättesnabbt i boken och hade sex direkt när de blev ihop (de blev tillsammas 4 dagar efter att de täffades) - och vad hände med hennes ångest av att ha sugit av sin förra pojkvän fastän hon inte ville?, också hoppar hon in i ett nytt förhållande bara sådär. Sex direkt såklart. Det kändes lite overkligt och konstigt för att vara en "ungdomsbok"...haha.
En positiv sak med denna bok var att det var kul att veta om karraktärernas personligheter. Lizzie studerade modets historia och tyckte om att sy och hatar tomater.  Jamen det var ju kul att veta...lol.

Om det skulle finnas en fortsättning på denna bok, så skulle jag nog antagligen läsa den också - fast mest pga att jag vill veta hur det går för karaktärerna senare, se hur hennes berättarstil förändrars & om hon fortfarande ska säga att hennes böcker är vuxenromaner, även fast de inte är det... Annars så var detta igen bok i min smak!

Björn Hellberg signerade böcker i Gävle idag!


Idag så var ju Björn Hellberg i Gävle
och signerade sin nya bok, "Den vita döden" inne på Flanör mellan 14-16 på eftermiddagen.

Denna informationen om att han skulle komma idag - fick jag enbart reda på igår natt via internätet!

Smart drag! , för om jag hade vetat det några veckor tidigare så hade jag ju självklart gått dit, skakat hand med honom och fått hans bok signerad ;_;
Men idag så sket jag bara i det (jag äger ändå inte hans nya bok och jag har annat att göra)... det ångrar jag litegrann. Fast jag ser ändå mer fram emot de författarträffar som kommer att ske nästa år, 2010. Jag hoppas det kommer någon som jag tycker riktigt mycket om :)

Detta år var jag bara iväg på 2 författar-träffar, och föregående år besökte jag ca 4-5 stycken.
Visa fler inlägg